Under
rubriken syftet för ämnet samhällskunskap för gymnasieskolan återfinns denna
punkt:
” Undervisningen
i ämnet
samhällskunskap ska
syfta till
att eleverna
breddar, fördjupar
och utvecklar
kunskaper
om människors
livsvillkor med
utgångspunkt i
olika samhällsfrågor.
Politiska,
sociala
och ekonomiska
band sammanlänkar
i dag
människor i
olika samhällen
över hela
världen. I
undervisningen ska
eleverna ges
möjlighet att
utveckla kunskaper
om frågor
som berör
makt, demokrati,
jämställdhet
och de
mänskliga rättigheterna
inklusive barns
och ungdomars
rättigheter i
enlighet med
konventionen om
barnets rättigheter…”
Skolverket.se
(1)
Idag är
mänskligheten mer än någonsin kopplad och länkad över hela jordklotet. De sociala
medier ger oss tillgång hela världen genom våra mobila enheter. Handel och
internationella relationer är andra länkar som länkar samman världen. Därför är det viktig att eleven skolan ska få chansen
att lära och tillägna kunskap om globaliseringen, dess förutsättningar och konsekvenser.
Det är mycket lättare att undervisa om globalisering då idag i samhället finns otaliga
exempel på globaliseringen eller globaliseringens effekter. Men detta betyder
inte nödvändigtvis att läraren jobb mindre eller lättare.
Så
som nämndes i tidigare inlägg (se inlägg om begrepp i samhällskunskap
och inlägget om EU) föredrar jag att utgå från den konkreta, det eleverna
upplevelsen för att få ämnet i frågan att framstå relevant och inte bara ytterligare
kunskap utan relevans. Därför skulle jag i min undervisning om globala frågor
från enkla och vardagliga frågor men ändå utmanande och fulla med kunskap. Ett exempel
kan till exempel vara att eleverna får svara på följande frågor:
·
Var köpte du din tröja eller mobil och var är den tillverkat?
·
Hur kom den från tillverkningsorten till dig i Sverige?
·
Varför tillverkar man kläder i andra länder så som Kina, Indien och
Bangladesh som sedan skickas till Europa?
Den
första och andra frågan är kvantitativa frågor det vill säga fakta frågor som
eleven kan ta reda på. Den tredje frågan är mer av kvantitativ karaktär. Den kräver
mer tänkande kring svaren. Syftet är att eleven ska inse att världen är kopplad
oh vilka förutsättningar och konsekvenser denna koppling ger upphov till.
Man
också genom rollspel undervisa om globaliseringen. Ett sådant exempel är Peters
Hammers FN-rollspel som är väldigt populär bland gymnasieskolor i Linköping. Har
själv kommit i kontakt och varit med och tittat på olika framföranden av
rollspelet under mina gymnasiestudier. Rollspelet går ut på att deltagare ingår
i FN:s generalförsamling. Deltagare representerar olika länder. därefter indelas
deltagarna i olika utskott och råd som diskuterar olika frågor. Dessa frågor
konstrueras av deltagarna själva ( eleverna blir som delegationen av olika länder).
De skriver resolutioner om olika frågor och vilka åtgärder d har för dessa
frågor. Precis som arbetet pågår i FN. De olika länders delegationer diskuterar
med varandra de har samma fråga. De kan då revidera sina resolutioner för att
komma överens om en kompromiss i frågan. Sedan samlas alla delegationer i generalförsamlingen
för att bestämma om de olika frågorna. Lärarna är med och hjälper till genom
att vara församlingens ordförande eller ordförande för olika utskott.
Denna rollspel kan även vara bra att använda i
sin undervisning om de formella dokumenten till exempel konventionen om de mänskliga
rättigheterna. Eleverna kan till exempel undersöka hur olika rättigheter kränks
och vad man kan göra för att motarbeta sådan kränkning. Viktigt med undervisning
av de mänskliga rättigheterna är att läraren gör tidig tydligt för eleverna att
de mänskliga rättigheterna - 28 artiklar
– är en helhet. Detta innebär att alla har rätt till alla rättigheterna och att
man inte kan välja vissa över andra. En uppgift som kan vara till hjälp här är
Per-Olof Hanssons uppgift om de mänskliga rättigheter(4). Uppgiften går ut på
att i grupp ska eleverna antas vara ett fattigt land och därför måste de ta
bort fem av de mänskliga rättigeterna. Efter första genomgången bes eleverna
att göra samma sak upprepade gånger tills de har endast fem rättigheter kvar. Då
kan läraren förklara att de mänskliga rättigheterna ör odelbara. Eleven kommer
då att förstå vad läraren ville med uppgiften.
Källor:
1.
Lgy 11. Ämnesplan och kursplaner för samhällskunskap
2.bild
3. bild
4. P-O. Hansson. Seminarium om de mänskliga rättigheterna. LiU. [015-09-14
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar