Prov, formativ och summativ bedömning samt nationella prov

 

Prov

vad är prov och vad har dessa för syfte. Hur kan man bedöma prov och hur kan man konstruera prov so ´m verkligen mäter och tar ut elevens kunskaper. Prov som är bra och rätt konstruerade bör innehålla vissa kriterier. En av dessa kriterie är till exempel att man som lärare behöver variera sina bedömningsformer. Detta betyder att läraren får inte endast använda skriftliga prov utan får använda andra former så som muntliga presentationer, inlämningar med mera. Denna idé är i linje med läroplanen då i till exempel ämnesplan för samhällskunskap för gymnasiet står det:

” Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.”

                                                                                                                             Lgy 11 – samhällskunskap(1)

Prov är endast mättningar på elevers prestationer och inte vad de egentligen kan därför blir det önskvärt att läraren varierar sina bedömningsformer då detta ökar chansen till att man kan mätta så mycket som möjligt i elevens prestationer. Man får en helhetsbild genom olika bedömningsformer vad eleven kan (2).

 

Formativ och summativa bedömning

Skillnaden mellan dessa två bedömningsformer är att summativa bedömning kontrollerar vad eleverna kan efter slutförd undervisning. Man kan säga att summativa bedömning har en kvantitativ karaktär där den mäter elevens kunskaper – i form av sin prestationer. Medan vid formativ bedömning använder man den dokumenterade informationen för att stödja elevens utveckling. Formativ bedömning kan då bli en del av undervisning och inte till skillnad från summativa bedömning att den är utanför undervisningen (2). man brukar uppmärksamma skillnaden mellan dessa två typer av bedömning genom att man definierar den summativa bedömningen som bedömning av lärande och den formativa bedömningen som bedömning för lärande.

Skillnaden blir därför hur man som lärare använder den information man har om elevens lärande för att stödja dennas utveckling och lärande. För att formativ bedömning ska fungera krävs tre huvudsakliga kriterier:

1. Vad är målet? ( vad förväntas eleven uppnå)

2. lägesbeskrivning ( var befinner sig eleven i förhållande till målet?)

3. Återkoppling ( vad behöver eleven för att nå målet och hur kan undervisningen anpassas för att nå målet?)  (2)


De tre frågorna brukar ibland illustreras som i form av en vägbeskrivning. Illustrationen är enkel och försåtlig illustration som får både eleven och läraren att förstå vitsen med formativ bedömning.

 

                                                                                                               www.moobis.se (3)

Detta betyder inte att summativa bedömningar är av mindre vikt eller betydelse men att de befrämjar inte elevens lärande så som formativ bedömning gör. däremot kan man säga att den dokumenterade resultatet av elevens prestationer kan användas som underlag för formativ bedömning.

 

Nationella prov

De nationella proven är exempel på summativa bedömningar då de görs i slutet av terminen. Nationella prov är formulerade av ämnesexperter som får all sin fakta och uppgifter utifrån respektive kursplaner för varje ämne som har nationella prov i. Proven är konstruerade å ett bra sätt då uppgifterna varieras och har olika svårighetgrad. I vissa uppgifter följer även att man behöver motivera sin val för att nå upp till högre kunskapskrav. Något som jag tyckte var bra med d nationella proven var att proven innehöll frågor som var enkla till sin form – flersvarsfrågor  - men som ändå mätte kunskapen på de höga kunskapskraven (C och A). jag tyckte om iden att man kan formulera enkla frågor som eleven ändå kan visa att denna når de högre kunskapskraven. Självklart finns det risken att eleven chansar sig fram men ag tror att denna risk finns i alla former av uppgifter.

De nationella proven kan ibland användas på felaktiga sätt av lärarna. Många lärare utgår ibland endast från de nationella provens resultat. Detta drabbar elever som har presterat mindre bra i de nationella proven. Läraren tar då nästan ingen hänsyn till resten av året. Av egna erfarenheter från min skolgång kommer jag ihåg det kändes när jag skulle göra de nationella provet. Jag trodde om jag misslyckades med provet då skulle jag misslyckas i hela ämnet. Det var en sådan känsla som lärarna gav till oss, att nationella proven är de viktigaste.

 

Källor:

1. 1. Lgy 11. Ämnesplan och kursplaner för samhällskunskap

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sam?tos=gy&subjectCode=SAM&lang=sv                                                      [2015-09-16]

2. Gilljam, M., & Hermansson, J. (red.) (2003). Demokratins mekanismer. Malmö: Liber.
Jönsson, A., & Odenstad, C. (2014). Bedömning i SO. Malmö: Gleerups. s.11,12, 28-29

3. bild
http://skolutvecklingihoor.moobis.se/category/anders-jonsson/ [2015-09-17]