massmedians påverkan på opinionsbildning och demokrtati

Massmedia har som uppgift att rapportera olika nyheter som äger rum, på lokal, nationell och globalnivå. Massmedia får sin rättighet från våra grundlagar, nämligen tryckfrihetsförordning och yttrandefrihetsgrundlag. Tryckfrihetsförordningen ger individen rätten att uttrycka sina åsikter i text. Yttrandefriheten ger individen rätten att yttra sina åsikter och säga vad man vill. Detta innebär att ingen censur får förekomma det vill säga att ingen aktör får förhandsgranska det man skriver och revidera det. Samtidigt som dessa grundlagar ger individen dessa grundläggande rättigheter i samhället ställer de även stort ansvar på hen. Man får enligt dessa lagar inte kränka individer genom ens yttrandefrihet och tryckfrihet (1).

Massmedia är en viktig informationskälla för samhället och dess individer. Därför är dess påverkan stor på individens opinionsbildning. Massmedians urval av vad som ska rapporteras i nyheterna eller tryckas i tidningar påverkas individens världsbild. Därför har massmedia stort ansvar att det som rapporteras är sann och så objektivt som möjligt det vill säga att man ska vara opartisk (2).

Opinionsbildningen påverkas av flera olika faktorer bland de mest viktiga är den omgivning man befinner sig i, vilken angelägenhet frågan har för individen och vilken kompetens hen har i frågan. Andra faktorer om påverkar opinionsbildning är bland annat opinionsledare och opinionsförmedlare. den tidigare är personer som påverkar opinionen. Påverkan blir större om opinionsledare är kända personer i ett samhälle till exempel kända politiker eller skådespelare. den senare är personer som är i närheten av den enskilda individen – vänner och familj – och påverkar dennas åsikter på ett personligt plan (2).

Det finns olika teorier om hur opinionsbildning bildas bland de mest kända teorier är tvåstegshypotesen och tystnadsspiralen.  Med tvåstegshypotesen menar man att medierna inte påverkar många direkt utan indirekt i två steg. Den första stegen är att massmedian ger ett budskap till allmänheten. De som lyssnar till nyheten och tycker likadant engagerar sig i frågan. Steg två består av att de engagerade individerna för ut budskapet vidare till individer i sin  omgivning. Teorin om tystnadsspiralen  hävdar att i debatterade frågor man är rädd att yttra sig olika den sociala grupp man tillhör för att inte bli isolerad från den. Varför man väljer ibland att vara tyst. Man inrättar sig istället efter den förhärskande åsikten. Detta leder sedan till en ond cirkel där man oftast förblir tyst. Detta kan utnyttjas då massmedian ibland kan få en nyhet att framstå som en opinion eller allmänhetens åsikt. Teorin motsats blir därför att ju mer man är engagerad och kunnig i ett ämne då har man större chans att man bildar sina egna åsikter (3,4).

I valdemokratiidealet där den enskilda individen är med och påverkar politikens utformning genom val därför är det viktig med tillgång till objektiv och opartisk informationskällor. En variant av valdemokrati är den representativa demokrati där medborgarna väljer sina representanter från olika partier genom val.  Information om vilken politik som användes under den tidigare mandatperioden och om de framtida alternativ till politik som finns är viktiga för medborgarna för att kunna fatta rätt beslut vid val. Tillgång till information som massmedian kan sprida är därför en viktig komponent för ett fungerande demokrati (5).

 

Man kan se relationen mellan information och demokrati. Information är viktigt för ett fungerande demokratisk samhälle speciellt för den representativa demokrati då medborgarnas påverkan förutser att de har tillgång till information som oftast massmedia förmedlar. Med objektiv och saklig information kan då medborgarna fatta så rätta beslut som möjligt och avgöra vilka som får representera folket under den kommande mandatperioden. Ytterligare en viktig orsak massmedians objektivitet och tillgång till information är att inom den representativa demokratin är medborgarnas påverkan endast mellan mandaten, det vill säga under valen. I visa representativa demokratier så som i Sverige kan det förekomma olika medborgarpåverkan även under mandatperioden i form folkomröstningar men dessa är av rådgivande karaktär inte förverkligande karaktär.





 

                                  www.flickr.com

 

 

 

 

Massmedia i klassrummet

Hur ska jag som lärare kunna undervisa om massmedia och dess påverkan på opinionsbildning och vilka åsikter man kan bilda?

I ämnesplanen för samhällskunskap för gymnasieskolan (Lgy 11) står det i ämnets syfte att vi lever i en ständigt föränderlig och komplex värld med stort informationsflöde som kräver en kritiskt förhållningssätt. Varför ska eleven enligt ämnesplanen utveckla förmågan att:

”Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.”

                                                                                                             Skolverket.se (6)

 

I kursplanen för samhällskunskap 1a2 finns denna punkt under det centrala innehållet:

 

” Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.”

                                                                                                             Skolverket.se(6)

Den undervisning som jag tycker att är lämplig för detta område är följande:

VAD:

·         sökning av information och dess granskning

HUR

·         Eleverna enskild eller i par ska ha ett ämne att söka information om.

·         Tillämpa en variant av EPA_modellen – Enskild, Par och Alla: eleven först enskild söker information om ett par källor om en fråga. Eleven gör egen granskning av informationen. Nästa steg blir att eleven i grupp om två eller större ska jämföra sina resultat med varandra ( detta förutsätter att eleverna har sökt information om samma fråga). Gruppen gör en revidering av sina enskilda resultat efter att ha diskuterat med gruppen (7).

·         Information ska komma från olika källor det vill säga mer än två källor.

·         Ämnen som eleverna ska söka information om ska vara av de karaktär som saknar tydliga svar, exempelvis: varför finns det fattigdom, vilka är dess orsaker och hur kan den bekämpas?

Varför:

·         Eleven behöver utveckla denna förmåga för att själv kunna bilda en egen uppfattning och åsikter.

·         EPA-modellen utgår i grund och botten från Vygotskij tankar att man lär sig mer med hjälp av andra människor. Vygotskij menade också att kommunikationen mellan människor gör att vört tänkande utvecklas. Genom att utbyta tankar via samtal får man nya tankar eller utvecklar sina egna (7).

·         Anledning till att jag valde frågor som saknar entydiga svar för  att säkerhetsställa att eleven verkligen får chansen att utveckla sin kritiska förmågan. Enkla frågor med entydiga svar i form av siffror och fakta kan vara för enkel för eleven vilket inte utmanar denna till lärande (8).

·          Denna tanke kan även kopplas till att elever som resurser för varandra och utmanande frågor kan hjälpa den enskilde eleven att klättra upp till sin närmaste utvecklingszon som enligt Vygotskij är vår nästa steg i lärandet och mer ädel än den förra (7)

källor

1. http://www.riksdagen.se/sv/Sa-funkar-riksdagen/Demokrati/Grundlagarna/Tryckfrihetsforordning/                                               [2015-09-14]

2. http://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/mediekunskap-massmedier-och-journalistik/mediers-paverkan-reklam-och-mediekritik                                                          [2015-09-14]

3. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tystnadsspiralen                              [2015-09-14]

4. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tvåstegshypotesen                          [2015-09-14]

5. M. Gilljam & J. Hermansson (red.). Demokratins mekanismer. 2003 . Lund Liber


6. Lgy 11. Ämnesplan och kursplaner för samhällskunskap

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sam?tos=gy&subjectCode=SAM&lang=sv             [2015-09-16]

7. Svanelid, G. (2014). De fem förmågorna i teori och praktik. Boken om The Big 5. Lund: Studentlitteratur. s. 45-46, 84-85,101-103

8. Giljam, M., & Hermansson, J. (red.) (2003). Demokratins mekanismer. Malmö: Liber.
Jönsson, A., & Odenstad, C. (2014). Bedömning i SO. Malmö: Gleerups. s.91