Begrepp inom Samhällskunskap

Centrala begrepp i samhällskunskap

Inom ämnets samhällskunskap ramar rymmer otaliga begrepp som ligger på olika abstraktionsnivå. En snabb blick på de olika kursplaner inom ämnet samhällskunskap hittar man följande begrepp:

 demokrati, individ, kollektiv, ekonomi, identitet, källkritik, globalisering, samhälle, makt, konflikter, EU  med mera(1).

 Dessa begrepp som nämndes ovan befinner sig i olika abstraktionsnivåer. Med detta menas att vissa begrepp kan man enkelt konkretiserade och uppfatta dem i verkligheten medan andra är betydligt svårare och mer abstrakta.

Jag ska diskutera vissa centrala begrepp som kan kopplas andra begrepp. Man kan säga att dessa centrala begrepp fungerar som en slags paraply för alla andra begrepp inom ämnet samhällskunskap (2).

Individ och samhälle

De mest centrala begrepp inom samhällskunskap är begreppen individ och samhälle. Dessa begrepp är upphov till alla andra begrepp. Begreppet individ handlar om att människan är en social varelse. Med social menas att människor är beroende av andra individer. Dessutom är denna sociala  - varelsen – en medveten varelse till skillnad från andra vareselser exempelvis djur och växter. Denna medvetenhet ger upphov till hur hon ska organisera sig, livnära sig med mera.

Eftersom människa är en social varelse och behöver leva med andra då uppstår begreppet samhälle. Människans medvetenhet ställer även andra frågor som är kopplade till samhället exempelvis, hur ska samhället styras och organiseras, hur ska de olika individer i samhället förhålla sig till varandra och så vidare(röda boken).

Dessa frågor har givit upphov till de begrepp som nändes ovan ur ämnet samhällskunskaps kursplaner. På frågan hur människan skulle livnära sig uppstod begreppet ekonomi och olika ekonomiska system. På frågan hur samhället skulle styras utvecklades begrepp så som makt och politiska system. På frågan hur individerna i samhället skulle förhålla sig till varandra är kopplat till olika rättssystem.

 

 

Figur från boken (2)

 

Figuren ovan föreställer hur individen och samhället förhåller sig till varandra. Med denna förhållningsätt uppstår de andra begrepp.

 

Begreppsundervisning i skolan

Begrepp är viktiga för den mänskliga intellektet och för att människan ska kunna orientera sig på abstrakta nivåer. Det räcker inte längre med konkreta nivåer för att första verkligheten. Begreppen hjälper människan att skaffa sig ny kunskap, speciellt de mest abstrakta. Ju mer abstrakta är begreppen desto mer användbara är de när man sorterar, kategoriserar och generaliserar information(3).

Hur kan man då undervisa i begrepp i skolan. Jag skulle gärna ta hjälp av praxismodellen som tas upp Sten Areviks och Ove Hartzells bok Att göra tänkandet synligt. Jag skulle även använda mig av de praktiska övningar om begreppsförmågan bok som Göran Svanelid tar upp i sin bok De fem förmågorna i teori och praktik. Författarna till praxismodellen bygger sin modell om bland annat Vygotskij idéer om lärande och hur begreppen bildas. Det samma gör även Svanelid (2,3)

Parismodellen består av tre nivåer. Den första nivån är en konkreta-nivån, sedan följer den språkligt beskrivande nivån. Den sista nivån är den språkligt abstrakta nivån. Modellen visar på en progression rån hur människan genom sina sinnen upplever verkligheten son sedan i nivå två försöker beskriva den upplevda. I den tredje nivån försöker människan  att generalisera och kategorisera det beskrivande i olika begrepp (lådor). Modellen är ett bra redskap för eleven då den kan användas för att eleven ska kunna utveckla sin begreppsförståele. Detta kan göras genom till exempel att eleven utgår från sin upplevda konkreta upplevelsen till mer språklig abstraktion. Ett exempel är att eleven ser en stol. Eleven upplever med sina sinne objektet och med hjälp av att ta reda på kvantitativ fakta om stolen ( eleven kan säkert redan något om stol) att den exempelvis används till att sitta på. På den språklig abstrakta nivån eleven förstår att stolen är en bland många saker som är skapade av människan för att bland annat använda de till att inreda av utrymmen inom- och utomhus och bekvämlighet. Då kan eleven ringa in objekten stolen i begreppet möbel. Detta kan uppnås genom olika övningar. En övning som jag skulle använda är så kallade  begreppsscheman som Svanelid tar upp i sin bok. Övningen går ut på att göra ett schema över ett viss begrepp. I detta fall möbel (2)

Begreppsschema över möbel

Stol	Bord	Bänk	Säng
Soffa	Fåtölj	Trä	Metall

 

Märkvärdigt att observera att praxismodellen är inte någon hierarkisk utan den kan användas från vilken nivå som helst.

Den ovannämnda exemplet kräver handledning av lärare och omgivningen. Man kan ana nu att Vygotskij tankar om den proximala zonen och den ökande lärandets koppling till samspel andra individer märkas i denna modell. För att kunna lyckas att gå från ena nivå till dem andra krävs hjälp och handledning. Läraren ska hjälpa eleven att utveckla begreppsförmågan och få denna att kliva upp till sin proximala utvecklingszon (2,3)

 

 

Källor

1. Lgy 11. Ämnesplan och kursplaner för samhällskunskap

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sam?tos=gy&subjectCode=SAM&lang=sv                   [2015-09-16]

 

 

2. Arevik, S., & Hartzell, O. (2007). Att göra tänkandet synligt. En bok om begreppsbaserad undervisning. Stockholm: HLS. s. 128-143, 149, 172-174, 213

3. Svanelid, G. (2014). De fem förmågorna i teori och praktik. Boken om The Big 5. Lund: Studentlitteratur. s. 45-46, 54, 60, 84-85