Prov
vad är prov
och vad har dessa för syfte. Hur kan man bedöma prov och hur kan man konstruera
prov so ´m verkligen mäter och tar ut elevens kunskaper. Prov som är bra och
rätt konstruerade bör innehålla vissa kriterier. En av dessa kriterie är till
exempel att man som lärare behöver variera sina bedömningsformer. Detta betyder
att läraren får inte endast använda skriftliga prov utan får använda andra
former så som muntliga presentationer, inlämningar med mera. Denna idé är i
linje med läroplanen då i till exempel ämnesplan för samhällskunskap för gymnasiet
står det:
” Förmåga att uttrycka sina kunskaper
i samhällskunskap i olika presentationsformer.”
Lgy
11 – samhällskunskap(1)
Prov är endast mättningar på elevers prestationer och inte
vad de egentligen kan därför blir det önskvärt att läraren varierar sina
bedömningsformer då detta ökar chansen till att man kan mätta så mycket som möjligt
i elevens prestationer. Man får en helhetsbild genom olika bedömningsformer vad
eleven kan (2).
Formativ och summativa bedömning
Skillnaden mellan dessa två bedömningsformer är att summativa
bedömning kontrollerar vad eleverna kan efter slutförd undervisning. Man kan
säga att summativa bedömning har en kvantitativ karaktär där den mäter elevens
kunskaper – i form av sin prestationer. Medan vid formativ bedömning använder man
den dokumenterade informationen för att stödja elevens utveckling. Formativ bedömning
kan då bli en del av undervisning och inte till skillnad från summativa
bedömning att den är utanför undervisningen (2). man brukar uppmärksamma skillnaden mellan dessa två typer av bedömning genom att man definierar den summativa bedömningen som bedömning av lärande och den formativa bedömningen som bedömning för lärande.
Skillnaden blir därför hur man som lärare använder den
information man har om elevens lärande för att stödja dennas utveckling och
lärande. För att formativ bedömning ska fungera krävs tre huvudsakliga kriterier:
1. Vad är målet? ( vad förväntas eleven uppnå)
2. lägesbeskrivning ( var befinner sig eleven i förhållande
till målet?)
3. Återkoppling ( vad behöver eleven för att nå målet och hur
kan undervisningen anpassas för att nå målet?)
(2)
De tre frågorna brukar ibland illustreras som i form av en vägbeskrivning. Illustrationen är enkel och försåtlig illustration som får både eleven och läraren att förstå vitsen med formativ bedömning.
www.moobis.se (3)
De tre frågorna brukar ibland illustreras som i form av en vägbeskrivning. Illustrationen är enkel och försåtlig illustration som får både eleven och läraren att förstå vitsen med formativ bedömning.
Detta betyder inte att summativa bedömningar är av mindre
vikt eller betydelse men att de befrämjar inte elevens lärande så som formativ bedömning
gör. däremot kan man säga att den dokumenterade resultatet av elevens
prestationer kan användas som underlag för formativ bedömning.
Nationella prov
De nationella proven är exempel på summativa bedömningar då
de görs i slutet av terminen. Nationella prov är formulerade av ämnesexperter
som får all sin fakta och uppgifter utifrån respektive kursplaner för varje ämne
som har nationella prov i. Proven är konstruerade å ett bra sätt då uppgifterna
varieras och har olika svårighetgrad. I vissa uppgifter följer även att man
behöver motivera sin val för att nå upp till högre kunskapskrav. Något som jag
tyckte var bra med d nationella proven var att proven innehöll frågor som var
enkla till sin form – flersvarsfrågor -
men som ändå mätte kunskapen på de höga kunskapskraven (C och A). jag tyckte om
iden att man kan formulera enkla frågor som eleven ändå kan visa att denna når
de högre kunskapskraven. Självklart finns det risken att eleven chansar sig
fram men ag tror att denna risk finns i alla former av uppgifter.
De nationella proven kan ibland användas på felaktiga sätt av
lärarna. Många lärare utgår ibland endast från de nationella provens resultat. Detta
drabbar elever som har presterat mindre bra i de nationella proven. Läraren tar
då nästan ingen hänsyn till resten av året. Av egna erfarenheter från min
skolgång kommer jag ihåg det kändes när jag skulle göra de nationella provet. Jag
trodde om jag misslyckades med provet då skulle jag misslyckas i hela ämnet. Det
var en sådan känsla som lärarna gav till oss, att nationella proven är de
viktigaste.
Källor:
1. 1. Lgy 11.
Ämnesplan och kursplaner för samhällskunskap
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sam?tos=gy&subjectCode=SAM&lang=sv
[2015-09-16]
2. Gilljam, M.,
& Hermansson, J. (red.) (2003). Demokratins mekanismer. Malmö: Liber.
Jönsson, A., & Odenstad, C. (2014). Bedömning i SO. Malmö: Gleerups. s.11,12, 28-29
3. bild
http://skolutvecklingihoor.moobis.se/category/anders-jonsson/ [2015-09-17]
Jönsson, A., & Odenstad, C. (2014). Bedömning i SO. Malmö: Gleerups. s.11,12, 28-29
3. bild
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar